Glimtar ur ½ slumliv

Visst, vi bor här i slummen med alla de andra, men inte som alla andra och inte på samma villkor. Vi kan ta små pauser från lukten av bränd plast (varje dag brinner hundratals sophögar och människorna andas in ångorna) och alla dammiga barn som inte kan betala skolavgiften och istället bara ÄR där ALLTID och lika glada att se dig. Vi kan åka in till stan och köpa en kaffe, gå på Internetcaféet och få inputs utifrån eller, som i lördags ta en spontanutflykt till en liten håla söderut. Att de flesta här budgeterar för dagen och precis får det att gå ihop märks framförallt genom att alla varor i Nyalenda går att köpa styckvis eller i små förpackningar. Inne i stan köper man 1 kg socker, här finns det uppdelat i dl-påsar, jordnötterna i stan fås i 10 shillings strutar och i Nyalenda i hälften så stora för 5 shilling. Hela slummen kryllar av små egna business; många försörjer sig på att sälja antingen snabbmat som mandazis, grillad majs, friterad fisk och Pommes Frites eller frukt och grönsaker (tomater, rödlök, sukumawiki (god grässmakande grönsak som tillsammans med majsgröten Uguali äts minst en gång per dag) avokado och ananas kan köpas i varje hörn). Att vara träkolsförsäljare är också vanligt, kolet säljs i spannar eller påsar och packas för hand. Varje kvarter har en slaktare, ofta med angränsande bar (fråga mig inte varför men folk gillar att hänga vid slakterierna). Efter dessa nödvändigheter kommer de många frisersalongerna som rakar männen och ger kvinnorna extensions och skräddarna som sitter överallt med sina mekaniska symaskiner. Nyalenda fylls varje dag (och nästan varje natt) av musik ur enorma, sprängda högtalare. Jag skulle faktiskt säga ett det är en bra prioritering att lägga sina sista slantar på dessa musikanläggningar, musiken skänker väldigt mycket glädje och man ser ofta folk som spontandansar till musiken. Under söndagarna fyller ljud från extra stora musikanläggningar och uppspelta präster varenda vrå. Hos dessa människor som äter samma rätt varje dag har Coca Cola sått ett frö som grott och skaffat sig starka rötter. Folk är helt tokiga i SODA, att dricka läsk är ett tecken på status. Coca Cola har verkligen köpt hela samhället; överallt syns Coca Cola bodar, Coca Cola stolar, Coca Cola skyltar och till och med hela Coca Cola hus. Många djur finns representerade; enorma grisar, kor och getter traskar omkring och äter sopor dag ut och dag in, på nätterna går de in till sin ägare och tryggheten. ”Ett dumt djur lever inte länge” dvs det djur som inte går tillbaka till sin ägare under natten får räkna med att bli stulna och upphackade. Vildhundarna håller låg profil på dagen men blir kaxiga på nätterna. Foundraisings och begravningar är vanliga och ser liknande ut utifrån; partytält med mycket musik, folk som kommer och går och tal ur rossliga mikrofoner. Begravningarna vittnar om malaria och HIV/AIDS. Foundraisingarna ger en glimt av den fantastiska känslan av att hjälpas åt och dela med sig av det man har; att man får in något från folk som inget extra har är fint… Nyalendas vägar är gropiga grusvägar och rännilar med mindre rent vatten. Det samlas såklart mycket sopor i vägkanterna men man håller det relativt fritt där man går. Där det samlas mycket sopor luktar det kväljande mitt på dagen när solen gassar och när det regnar blir allt en enda sörja. Fötter och skor (vi har flip flop i plast som de flesta här) sköljs alltid av efter att ha varit ute. För att hålla mig ren måste naglarna hållas korta och jag har köpt shos bite att skrubba fötter och ben med varje kväll. Vi har inte haft varmt vatten på länge nu så ibland när jag vill ha bort det där lilla extra skiten är det bara att koka vatten och tvätta sig över en balja. De gemensamma latrinerna blir snabbt överfulla, man måste då vänta tills grundvattennivån sjunker innan man kan börja använda dem igen, de luktar hemskt även på avstånd och jag är glad att Vi har en toalett inomhus och en privat latrin i trädgården när vattnet är slut. Ibland när går hem på natten träffar ljuset från ficklampan någon som naken tvättar sig över en balja i skydd av mörkret.

Äta stenar

Här äter man stenar; främst om man är gravid eller en liten tjej. En sten kostar 1 svenskt öre, de faller sönder i munnen, smakar precis som man tror damm och de flesta tror att de är nyttiga...jag är mycket tveksam. Det är väldigt många av stenätarna som har magproblem, men inte kan förstå vad det beror på!

Stena tjuvar

Att stena tjuvar tillhör inte historien här i Nyalenda. Polisens tar sig inte in i slumområdet så invånarna tar saken i egna händer. En annan bestraffnings metod är att ta ett bildäck, sätta det runt halsen på förbrytaren och tända på… Att stjäla något från en människa som i stort sett inte äger något mer än vad den bär på och har arbetat väldigt hårt för ser man inte mellan fingrarna med. Om polisen går in i området sa gor de det kvickt pa dagtid och med ett bestamt mål. Nar nagon upptacker en polis kastar de stenar pa taken for att varna hembrannare mfl, ofta jagas plisen sedan ut med stenar. "Folk gillar att kasta sten i Kisumu" (ofta anvant citat; Joseph)

Kenyanska brunstiga getter

Getterna här verkar ha tagit åt sig den kenyanska takten i att avla avkommor; de är konstant gravida med enorma ovala magar.

Extensions, peruker och behov av badmössor

I princip alla kvinnor i Kisumu, och jag antar att detsamma gäller i hela Kenya, har extensions eller peruk! Utan extra hår har de kort, väldigt kompakt hår. Få oljar in, och kamma ut sitt hår till ett rakt kort burr eller håller det kort, nästan rakat vilket är naturligt och jättefint. Majoriteten använder dock alla möjliga galna extra hår; flätor, kortklippta ”spikraka hjälmar” eller bomullsaktiga lockar. När det regnar ser man badmössorna åka fram för att skydda dem. Ett kenyanskt ordspråk säger att det sista du kan ta ifrån din kvinna är hennes frisyr…

Limpojkarna

Limpojkarna kommer att stanna i mitt hjärta… Viss av dem kommer från Nyalenda eller någon anan slum utanför Kisumu men de flesta bor på gatan. De spenderar dagar och kvällar i jakt på mat; från sopor eller från att tigga. Limmet gör dem väldigt lugna och de frågar ofta efter en historia. Vissa går i skolan (där de får frukost och lunch) och säger sig ha slutat med limmet men hänger med de andra på kvällarna och letar efter kvällsmat. Här hänger de utanför och våldgästar utan motstånd en studentaktivitet i stan…det är härligt men samtidigt sorgligt att se någon bedövad dansa. Limpojkarna är sorgsna men på något sätt fulla av glädje till livets lilla… Vi har delat ut mat till dem och fått många tacksamma leenden tillbaka.

”The Obama Issue”

Kisumu är Obamas hemstad och det finns stora förväntningar hos männen om att Mzungu kvinnor snart kommer strömma hit från USA för att skaffa sig en lokal älskare och avla nya Obamas. Detta framtida fenomen har till och med fått ett namn; the Obama Issu. Obama alternativt Swine flu ropas ibland efter oss inne i stan. En brittisk läkarstudent sägs ha tagit hit svininfluensan och det har skrivits mycket om det i tidningarna. Folk är upprörda för att någon som har pengar att köpa medicin för har tagit hit en sjukdom som de inte kan skydda sig mot. Vilket stämmer; om svin influensan fick rot i Nyalenda skulle den troligen spridas som en löpeld och många skulle inte ha råd att bota sig. Man kan köpa allt med Obamas huvud på; tyger, godis och smycken och man ser honom som bakgrund på de flesta mobiler. Youtuba en reagge låt som gång på gång upprepar ”Barack Obama, Barack Obama …”. Vi bestämde oss för att ge våra öknamn syre.